tisdag 4 december 2012

Postkolonial analys av Populärmusik från Vittula

Hej!
Efter ett par veckor har jag nu läst ut Populärmusik från Vittula, och vill nu utveckla några av mina tankar om boken. Jag tänkte skriva lite mer om centrum,  periferi och "den andre", normer, värderingar och identitet samt kulturkrockar.

Tidigare har jag skrivit om begreppen "centrum" och "periferi", och hur dessa kan kopplas till olika samhällen i boken. Men om man istället lyfter karaktärernas perspektiv, får man ett annat sätt att se på saken.

Matti, huvudpersonen i boken, är i centrum. Detta gör det okända och mystiska till periferi. Ett exempel är det band som Matti och Niila skapar. När Holger, en kille som inte syns så mycket men kan lira gitarr bättre än någon av de andra, blir en del av det hamnar han på grund av detta i periferin. Han är inte riktigt som de som Matti definerar sig med. När en annan kille, Erkki, blir en medlem av bandet blir han mycket snabbare med i centrum, han är högljudd och lättförstådd, dålig på att spela precis som Matti och Niila.

Detta är ett typiskt exempel på människans beteende att definera sig själv utifrån andra, till exempel utifrån egenskaper. Detta är någonting som även sker hela tiden i Pajala, det finns ett starkt "vi-och-dom"-tänk i kulturen. "Vi" är de som kommer från och bor i Pajala, beter sig enligt normen och kan tala tornedalsfinska, medan "den andre" är den som inte bor i Pajala, är inflyttad  eller bor där men bryter mot normen och språket  i samhället.

I Pajala finns en stark norm om hur man ska vara. Som man får man till exempel absolut inte vara "Knapsu" = utföra kvinnosysslor eller vara feminin. Till detta begrepp räknas till exempel  saker som att laga mat, städa och sy. Istället ska man vara stark, tyst, tåla mycket sprit och utföra ett ordentligt arbete. De som inte uppfyller denna norm ses som "den andre"  och blir aldrig en del av gemenskapen i samhället.

Kvinnor har även de en stark norm, de måste vara precis det som männen inte är. Då männen definerar sin manlighet utifrån vad de anser som kvinnligt, är det naturligtvis viktigt att även denna stämmer. Männen har en tydlig plats i samhället, i centrum, och kvinnorna hamnar ofta i periferin, undertryckta.

Eftersom denna norm är så stark, sker det följdaktligen ett antal kulturkrockar. Ett exempel är när Greger, en skåning, kommer till Pajala och börjar arbeta som musiklärare. Det tar ett tag innan Pajalaborna börjar acceptera Greger, på grund av hans skånska tillhörighet, språk och hans sätt att inte anpassa sig. Men efter att Greger börjar tala med de äldre, låtsas förstå deras finska och visar sin manliga duglighet genom att cykla fortare än skolbussen, är han accepterad.

Det var en bra och intressant bok, som man kan diskutera mycket mer om!

Kram Frida